{"id":4264,"date":"2021-03-25T17:53:40","date_gmt":"2021-03-25T16:53:40","guid":{"rendered":"http:\/\/vali-co-2.local\/blogg\/rakning\/barberare-i-1800-talets-amerika\/"},"modified":"2023-03-14T11:34:18","modified_gmt":"2023-03-14T10:34:18","slug":"barberare-i-1800-talets-amerika","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/earthworm.templweb.com\/sv\/blogg\/historia\/barberare-i-1800-talets-amerika\/","title":{"rendered":"Barberare i 1800-talets Amerika"},"content":{"rendered":"\n

Under Oktober 1838 publicerade \u2019The Colored American\u2019 , en nyhetstidning f\u00f6r afroamerikaner i New York, ett brev ifr\u00e5n en svart man som var p\u00e5 en genomresa i New York om hans upplevelse n\u00e4r han skulle bes\u00f6ka en barberarbutik \u00e4gd av en f\u00e4rgad barberare: \u201dJag gick ut f\u00f6r att f\u00e5 mitt h\u00e5r trimmat och mitt sk\u00e4gg rakat, och f\u00f6r detta syfte bes\u00f6kte jag butiken \u00e4gd av Mr\u2026[sic],[sic]en f\u00e4rgad barberare och han v\u00e4grade att r\u00f6ra mitt ansikte med hans rakkniv och inte heller mitt h\u00e5r med hans sax! N\u00e4r jag gick in i Mr\u2026\u2019s butik hade han precis hunnit raka klart en vit man. Jag fr\u00e5gade han s\u00e5 artigt jag bara kunde om jag kunde f\u00e5 mitt sk\u00e4gg rakat. Han v\u00e4nde sina \u00f6gon med en slavisk och \u00e4ngslig blick mot den vita mannen, och st\u00f6nade ut \u2013 trots att slaveriet f\u00f6rbjudits 10 \u00e5r tidigare i New York \u2013 \u201dnej min herre, vi rakar inte f\u00e4rgat folk\u201d.<\/p>\n\n

\"barbershop
Barbershop film, sl\u00e4pptes 2002, p\u00e5 bild syns bland annat Ice Cube, Cedric “The Entertainer” m fl.<\/figcaption><\/figure>\n\n

Ovanst\u00e5ende upplevelse g\u00e5r emot samtida uppfattningar, populariserade av filmer s\u00e5som Barbershop, om svarta barberarbutiker som publika rum d\u00e4r f\u00e4rgade m\u00e4n kan samlas, socialisera och v\u00e4dra \u00e5sikter utan konsekvenser.<\/p>\n\n

F\u00f6rklaringen ligger i att barberaryrket ans\u00e5gs p\u00e5 den tiden att vara ett enkelt yrke, vita m\u00e4n ans\u00e5g sig helt enkelt sj\u00e4lva vara positionerade att ta an sv\u00e5ra, utbildade yrken. Det \u00e4r dock mer troligt att yrket nedgraderades av det faktum att en majoritet av barberarna var f\u00e4rgade. Det kr\u00e4vs trots allt en hel del inl\u00e4rning f\u00f6r att kunna anv\u00e4nda en rakkniv ordentligt utan blodspillan. Och helst undvek vita rika ocks\u00e5 all form av servilitet och d\u00e4rmed ocks\u00e5 serviceyrken. En 84 \u00e5r gammal historiker skrev 1912 att han under hela sitt liv aldrig haft en barberare som inte var f\u00e4rgad.<\/p>\n\n

S\u00e5 hur kom det sig att en majoritet av barberare kom att vara svarta m\u00e4n? De flesta l\u00e4rde sig yrket under tiden som tj\u00e4nare eller slav i deras m\u00e4stares plantager. Vissa f\u00f6rslavade m\u00e4n var beordrade att utf\u00f6ra personliga plikter som inkluderade rakning. En son till en slav ber\u00e4ttade detta om sin far i en intervju: \u201dS\u00e5 fort han var stor nog att bli tr\u00e4nad till ett yrke, arrangerade hans m\u00e4stare f\u00f6r honom att l\u00e4ra sig att bli barberare. Det vita h\u00f6g-klass folket tyckte om att ha sina egna barberare och de ville ha de v\u00e4ltr\u00e4nade\u2026\u201d<\/p>\n\n

Slavar som utf\u00f6rde tj\u00e4nster i plantagerna genererade ingen inkomst, men de ans\u00e5gs som investeringsobjekt som kunde hyras ut. Vissa \u00e4gare valde att, n\u00e4r ekonomin var d\u00e5lig, att hyra ut dessa f\u00f6r att kunna generera extra inkomst. Beroende p\u00e5 vilken stad kunde en f\u00f6rslavad barberare tj\u00e4na emellan 12 till 20 dollar i m\u00e5naden, i dagens penningv\u00e4rde ungef\u00e4r 380 till 640 dollar. Av dessa gick en del till deras \u00e4gare och resten sparade de flesta.<\/p>\n\n

Karri\u00e4rtrappan f\u00f6r en svart barberare gick fr\u00e5n l\u00e4rling, ges\u00e4ll, m\u00e4star-barberare, till butiks\u00e4gare. Vissa sparade pengar tills de hade tillr\u00e4ckligt med pengar f\u00f6r att kunna k\u00f6pa sin frihet. En barberare i Mississippi, William Johnson hade sparat tillr\u00e4ckligt med pengar f\u00f6r att 1828 kunna \u00f6ppna sin egen barberarbutik. Han blev s\u00e5 framg\u00e5ngsrik att han tillslut blev ekonomiskt oberoende. Andra barberare kunde bli s\u00e5 framg\u00e5ngsrika att de kunde starta sina egna f\u00f6rs\u00e4kringsbolag. D\u00e5tidens f\u00f6rs\u00e4kringsbolag f\u00f6rs\u00e4krade inte afro-amerikaner. Ett gap i marknaden som vissa svarta entrepren\u00f6rer tog chansen att utnyttja. Vissa bolag som dessa entrepren\u00f6rer startade existerar fortfarande idag, som till exempel North Carolina Mutual, grundad av John Merrick som f\u00f6ddes slav.<\/p>\n\n

\"john
John Merrick, grundare av North Carolina Mutual<\/figcaption><\/figure>\n\n

F\u00f6re det amerikanska inb\u00f6rdeskriget groomade svarta barberare fr\u00e4mst rika vita m\u00e4n. F\u00e4rgade kunder till\u00e4ts inte att f\u00e5 h\u00e5rklippningar i dessa butiker. Mest f\u00f6r att vita kunder inte ville ha svarta kunder klippta bredvid sig. Det ans\u00e5gs symboliskt f\u00f6r att vara f\u00f6r mycket j\u00e4mst\u00e4llt, s\u00e5 barberare kapitulerade till deras vita kunders \u00f6nskem\u00e5l. Ett problematiskt val f\u00f6r m\u00e5nga f\u00e4rgade barberare men \u00e4nd\u00e5 ett rationellt beslut d\u00e5 afroamerikaner p\u00e5 den tiden inte hade mycket disponibel inkomst.<\/p>\n\n

I slutet p\u00e5 1800-talet och i b\u00f6rjan p\u00e5 1900-talet inkom en immigrantv\u00e5g av tyska, irl\u00e4ndska och italienska barberare. Och dessa brydde sig inte om ras-stigmat som f\u00f6ljde barberaryrket. Parallellt med detta, intensifierades Jim Crow-lagarna, vars syfte var att uppr\u00e4tth\u00e5lla segregationen emellan svarta och vita (t ex fick svarta inte anv\u00e4nda samma bussar som vita eller hade kv\u00e4vd r\u00f6str\u00e4tt). M\u00e5nga unga svarta barberare, som f\u00f6tts efter inb\u00f6rdeskriget och inte hade samma koppling till samh\u00e4llet som deras f\u00f6reg\u00e5ngare valde att \u00f6ppna barberarbutiker i omr\u00e5den med h\u00f6g andel svart befolkning.<\/p>\n\n

Idag existerar fortfarande barberare som n\u00e4stan exklusivt endast klipper och trimmar f\u00e4rgade m\u00e4n. Idag motiveras detta ist\u00e4llet p\u00e5 grund av att f\u00e4rgade ofta har en lockig h\u00e5rv\u00e4xt som m\u00e5ste klippas p\u00e5 ett speciellt s\u00e4tt f\u00f6r att kunna f\u00e5 till ett bra resultat.<\/p>\n\n

L\u00e4s mer.. \u201dCutting Along the Color Line\u201d av Quincy T.Mills<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Under Oktober 1838 publicerade \u2019The Colored American\u2019 , en nyhetstidning f\u00f6r afroamerikaner i New York, ett brev ifr\u00e5n en svart man som var p\u00e5 en genomresa i New York om hans upplevelse n\u00e4r han skulle bes\u00f6ka en barberarbutik \u00e4gd av en f\u00e4rgad barberare: \u201dJag gick ut f\u00f6r att f\u00e5 mitt h\u00e5r trimmat och mitt sk\u00e4gg […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":3954,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[204],"tags":[],"meta_box":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/earthworm.templweb.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4264"}],"collection":[{"href":"https:\/\/earthworm.templweb.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/earthworm.templweb.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/earthworm.templweb.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/earthworm.templweb.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4264"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/earthworm.templweb.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4264\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4265,"href":"https:\/\/earthworm.templweb.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4264\/revisions\/4265"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/earthworm.templweb.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3954"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/earthworm.templweb.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4264"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/earthworm.templweb.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4264"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/earthworm.templweb.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4264"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}