M\u00e5nga vet inte att V\u00e1li \u00e4r namnet p\u00e5 en fornnordisk gud. S\u00e5 vad skulle inte vara b\u00e4ttre \u00e4n att skriva ihop en artikel om hur vikingarna groomade sig och vad det betydde f\u00f6r dem under medeltiden. Till v\u00e5r hj\u00e4lp f\u00f6r denna artikel fr\u00e5gade vi Charlotte Hedenstierna-Jonson, fil.dr i Arkeologi om varf\u00f6r och hur vikingarna var s\u00e5 f\u00e5f\u00e4nga av sig. F\u00f6r f\u00e5f\u00e4nga var dom.<\/p>\n\n
Den popul\u00e4ra bilden av vikingarna \u00e4r att de var ett g\u00e4ng vilda och smutsiga primitiva barbarer. S\u00e5 h\u00e4r skildrar t ex Ahmad ibn Fadlan, en arabisk resen\u00e4r och kr\u00f6nik\u00f6r m\u00f6tet med vikingarna: <\/p>\n\n
\n“Varje dag tv\u00e4ttar de ansikte och huvud i det smutsigaste och snuskigast t\u00e4nkbara vatten. Det g\u00e5r till s\u00e5, att varje morgon kommer en slavinna med ett handfat vatten. Hon r\u00e4cker det \u00e5t sin herre, och han tv\u00e4ttar h\u00e4nderna, ansiktet och h\u00e5ret och reder ut det med en kam i handfatet. Sedan snyter han sig och spottar i vattnet ja, det finns inget snusk som han inte g\u00f6r i samma vatten. Yes, there is no filth that he does not do in the same water. N\u00e4r han har gjort ifr\u00e5n sig sitt, b\u00e4r slavinnan handfatet vidare till n\u00e4sta och han g\u00f6r detsamma som kamraten. Och s\u00e5 b\u00e4r hon det vidare fr\u00e5n den ene till den andre tills det gjort sin rund till alla i huset. Och var och en snyter sig och spottar i handfatet och tv\u00e4ttar d\u00e4ri ansikte och h\u00e5r.”<\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n\nVerkligheten \u00e4r dock troligtvis den motsatta. De hade v\u00e4l utvecklade grooming rutiner, badade sig i vad som p\u00e5minner om finsk bastu och hade en m\u00e4ngd olika h\u00e5rfrisyrer som de ansade och sk\u00f6tte om v\u00e4l. Det \u00e4r troligtvis att ibn Fadlan \u00e4r lite f\u00e4rgad av sina f\u00f6rdomar (som muslim skulle man tv\u00e4tta sig i rent vatten fem g\u00e5nger om dagen inf\u00f6r b\u00f6nerna). En annan samtida k\u00e4lla (Ibn Rustah), och \u00e4ven majoritet av \u00f6vriga k\u00e4llor beskriver ist\u00e4llet vikingarna som rena och prydda med olika ornament och armringar av guld. Exempelvis badade vikingarna sig en g\u00e5ng om dagen j\u00e4mf\u00f6rt med \u00f6vriga europ\u00e9er som p\u00e5 den tiden endast badade 1-2 g\u00e5nger per \u00e5r. Ordet l\u00f6rdag kommer fr\u00e5n det fornnordiska \u201dlaugardagur\u201d, l\u00f6gardag, som helt enkelt betyder tv\u00e4tt-dag. J\u00e4mf\u00f6rt med \u00f6vriga europ\u00e9er var vikingarna snarare modemedvetna, eleganta karlar med tjusning och sj\u00e4lvs\u00e4kerhet. Munken John av Wallingford skriver bland annat att de ans\u00e5gs som v\u00e4ldigt attraktiva hos de er\u00f6vrade anglosaxiska adelskvinnornas \u00f6gon.<\/p>\n\n
I H\u00e1vam\u00e1l (en samling vikingadikter som inneh\u00e5ller praktiska kloka levnadsregler) kan vi bland annat l\u00e4sa:<\/p>\n\n
“Vatten tarvar<\/em>vandrarn, som kommer till m\u00e5ltid,<\/em>handduk och v\u00e4nlig v\u00e4lkomst;<\/em>v\u00e4lvilligt sinne,<\/em>om han s\u00e5dant kan vinna,<\/em>samspr\u00e5k och bjudning tillbaka. “<\/em><\/p>\n\nDet vill s\u00e4ga att inf\u00f6r varje m\u00e5ltid b\u00f6r vatten och handduk erbjudas. <\/p>\n\n
Arkeologiska fynd visar att det var extremt vanligt, \u00f6ver hela norden med pincetter, tandpetare, nagelklippare och kammar. Det var till och med vanligt att de f\u00e4rgade h\u00e5ret och sk\u00e4gget. Ibn Fadlan observerade \u00e4ven bland annat att vikingam\u00e4nnen blekte sitt sk\u00e4gg gulvitt med hj\u00e4lp av en mjuk tv\u00e5l. F\u00f6rdelen var den ocks\u00e5 att l\u00f6ssen d\u00e5 d\u00f6dades. P\u00e5 gamla tr\u00e4snitt av vikingar kan man se att det var vanligt med ansning och trimning av sk\u00e4gg. Man har hittat allt fr\u00e5n helsk\u00e4gg och mustascher till getsk\u00e4gg.<\/p>\n\n
Det fanns dock tillf\u00e4llen d\u00e5 vikingarna sl\u00e4ppte p\u00e5 finpedikyren och l\u00e4t allting helt enkelt vara. Ett exempel \u00e4r vid sorg eller om en n\u00e4ra hade g\u00e5tt bort. I S\u00e4munds Edda (poesi samling) kan vi bland annat l\u00e4sa att V\u00e1li sj\u00e4lv l\u00e4t h\u00e5ret v\u00e4xa fritt utan ansning tills han dr\u00e4pt Balders fiende. <\/p>\n\n
“Rind f\u00f6der Vale\ni v\u00e4nstersalar,\ndenne Odens son k\u00e4mpar,\nen enda natt gammal;\nsin hand han ej tv\u00e4ttar\neller huvudet kammar,\nf\u00f6rr’n p\u00e5 b\u00e5let han l\u00e4gger\nBalders fiende.\nTvungen jag talade,\nnu skall jag tiga “<\/p>\n\n
Vi p\u00e5 V\u00e1li ville veta mer om varf\u00f6r vikingarna var s\u00e5 f\u00e5f\u00e4nga och prydda av sig. Till v\u00e5r hj\u00e4lp fr\u00e5gade vi Charlotte Hedenstierna-Jonson, fil. Dr i arkeologi och disputerade 2006 p\u00e5 avhandlingen \u201dThe Birka Warrior \u2013 the material culture of a martial society\u201d, om varf\u00f6r hon tror vikingarna var s\u00e5 f\u00e5f\u00e4nga av sig<\/strong>: <\/p>\n\nCharlotte: Det \u00e4r en sp\u00e4nnande fr\u00e5ga. Jag tror inte att vikingarna egentligen var mer f\u00e5f\u00e4nga \u00e4n andra \u2013 m\u00e4nniskor har i alla tider varit intresserade av att se bra ut och g\u00f6ra sig fina, smycka sig.<\/p>\n\n
I det arkeologiska materialet finns m\u00e5nga kammar, b\u00e5de i m\u00e4ns och kvinnor gravar. Pincetter finns i b\u00e5de mans- och kvinnogravar medan saxar och sk \u00f6rslevar (vikingatidens motsvarighet till tops) finns i \u201drika\u201d kvinnogravar. Alla dessa saker anv\u00e4ndes f\u00f6r den personliga hygienen och utseendet. De f\u00e5 bilder av vikingatidens m\u00e4nniskor som finns visar alltid m\u00e4nniskor som \u00e4r friserade, har de sk\u00e4gg \u00e4r dessa aldrig vildvuxna osv. Det \u00e4r sant att det finns skriftliga k\u00e4llor som beskriver nordborna som renliga, eller snarare att de badar relativt ofta. Det finns \u00e4ven arabiska k\u00e4llor som beskriver dem som orena. Det \u00e4r s\u00e4kert i b\u00e5da fallen fr\u00e5gan om en sorts kulturkrock d\u00e4r nordborna inte g\u00f6r p\u00e5 samma s\u00e4tt som de som skrivit\/ber\u00e4ttat om h\u00e4ndelsen. <\/p>\n\n
Vali: Vilken typ av kl\u00e4dsel och smycken hade man p\u00e5 sig?<\/strong><\/p>\n\nCharlotte: Vad det g\u00e4ller dr\u00e4kt och smycken s\u00e5 har det f\u00f6rst\u00e5s varit en fr\u00e5ga om hur stora tillg\u00e5ngar man har haft. Tyg var en viktig handelsvara och dr\u00e4kten kunde, om man hade r\u00e5d och m\u00f6jlighet, kantas med sidentyger, band med guld- och silvertr\u00e5d, p\u00e4lsverk osv. Tygerna var f\u00e4rgade med hj\u00e4lp av olika v\u00e4xter och dr\u00e4kten inte s\u00e5 beige-brun som man ofta t\u00e4nker sig. Huvudbonader var ocks\u00e5 viktiga och dessa m\u00f6ssor var \u00e4ven de dekorerade med f\u00e4rgglada v\u00e4vda band, p\u00e4ls, guld- och silvertr\u00e5d \u2013 allt beroende p\u00e5 rikedom och vilka kontakter man hade. En stor skillnad mot dagens samh\u00e4lle var att man bar sina rikedomar p\u00e5 sig. Man satte inte in dem p\u00e5 bank. Smycken, p\u00e4rlor, exotiska tyger osv fungerade b\u00e5de som statusmark\u00f6rer och ekonomisk s\u00e4kerhet. S\u00e5 har det varit i de flesta \u00e4ldre samh\u00e4llen. B\u00e5de m\u00e4n och kvinnor bar smycken, men av olika typ. Ett typiskt manligt praktsmycke var exempelvis de sk ringn\u00e5larna. Statusf\u00f6rem\u00e5l som sv\u00e4rd, stridsknivar osv kunde ocks\u00e5 vara rikt dekorerade. B\u00e4ltet var ocks\u00e5 ett s\u00e4tt att visa status och rikedom. Det kunde vara dekorerat med beslag av brons och\/eller silver. <\/p>\n\n
Vali: Tack Charlotte. <\/p>\n\n
N\u00e5gra hundra \u00e5r senare var det inte l\u00e4ngre trendigt med bra personlig hygien i Skandinavien. Bland annat spriddes en myt om att pesten kunde spridas med hj\u00e4lp av vatten.<\/p>\n\n
http:\/\/www.vikinganswerlady.com\/<\/a>http:\/\/sv.wikisource.org\/<\/a>http:\/\/www.vikinganswerlady.com\/hairstyl<\/a>https:\/\/sv.wikisource.org\/wiki\/Balders-Dr\u00f6mmar<\/a>Thor Ewing: Viking Clothing, The history Press ltd, 2006History of the World, No. 4 2013http:\/\/www.livescience.com\/38396-viking-jewelry-unearthed-in-denmark.html<\/a>https:\/\/www.taleworlds.com\/Viking-Conquest<\/a> <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"M\u00e5nga vet inte att V\u00e1li \u00e4r namnet p\u00e5 en fornnordisk gud. S\u00e5 vad skulle inte vara b\u00e4ttre \u00e4n att skriva ihop en artikel om hur vikingarna groomade sig och vad det betydde f\u00f6r dem under medeltiden. Till v\u00e5r hj\u00e4lp f\u00f6r denna artikel fr\u00e5gade vi Charlotte Hedenstierna-Jonson, fil.dr i Arkeologi om varf\u00f6r och hur vikingarna var […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":4010,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[204],"tags":[],"meta_box":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/earthworm.templweb.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4280"}],"collection":[{"href":"https:\/\/earthworm.templweb.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/earthworm.templweb.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/earthworm.templweb.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/earthworm.templweb.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4280"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/earthworm.templweb.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4280\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4281,"href":"https:\/\/earthworm.templweb.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4280\/revisions\/4281"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/earthworm.templweb.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4010"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/earthworm.templweb.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4280"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/earthworm.templweb.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4280"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/earthworm.templweb.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4280"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}